Bortom ljuset - Mikael Wiehe

Djupt i skogen, djupt i marken

Inne bakom stock och sten

Där, dit inga vägar leder

Där, dit inget öga ser

Skyddat under dunkla skuggor

Inne bakom ris och snår

Hukar det som ingen känner

Det som ljuset inte når

Månen ser man aldrig lysa

Inga stjärnor, ingen sol

Bara skräcken hör man yla

Inne där det mörka bor

Djupt inom dej innerst inne

Bortom vilja och förnuft

Bortom dagens klara tankar

Anar du det mörkas lust

Bakom livets blanka spegel

Inne bakom märg och ben

Krälar nåt med kalla ögon

Och ett hjärta hårt som sten

Sången hör man aldrig stiga

Bara tystnaden är stor

Glädjen är en vissnad planta

Inne där det mörka bor

Mänskobarnet går i solen

Tror på sans och tror på vett

Lutar sej mot rätt och riktigt

Hennes väg blir inte lätt

Mörkret är en mäktig furste

Natten är en lydig slav

Dagen är en ynklig låga

Ljuset är så matt och svagt

Stigen är så smal och snårig

Skogen är så stor så stor

Minst hon anar går hon vilse

Inne där det mörka bor