Dimfard - Skogen

Jag färdas genom natten

Genom dunkel dimma och dis

En dimma så tät att den bildar vatten

Som kylan sedan fryser till is

En dimhöljd färd, en becksvart resa

Genom nattens mörka skog

Såg granskogar täta, lövskogar glesa

När jag mig genom natten tog

Jag närmar mig sjön, sa lugn och stilla

Medan nattens mörker gror

Här ska jag vara, här är det alltid vindstilla

Och lata mitt sinne få ro

Mörkret sänker sig stilla

En isande bris

Droppar faller från en sorgsen sky

Tar nu farväl av varann