Imperiet - Promoe

Vers 1

Det verkar som storhetsvansinnet

Till slut stötte på sin överman o sin överkvinna

Hetaste paret i mannaminne

Utan nån aning om hur fan vi skulle kunna hinna

Med karriären rädda världen vi såg tiden rinna

Iväg men hur kunde kärleken försvinna

Efter alla hinder som vi kommit över innan

Snubbla vi på det vi inte kunde övervinna

Vi kunde vinna mot hela världen

Men inte mot oss själva

Stod oberörda mitt i oroshärden

Och kände grundvalarna skälva

Peka finger åt de andra o skratta

Våra känslor kan ni aldrig fatta

De är alldeles för starka

Sånt högmod måste gudarna straffa…

Refräng

Precis som imperier

Måste gå under

Faller du och jag

Faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du o jag, du o jag

Vers 2

Fy fan du o jag är usa

Babylon o romarriket av idag

Tronande på minnen från fornstora dar

Gapa efter mycket men inget är kvar

Eller det där om nåt är väl högmod

En sån högtravande jämförelse känns lite för stor

Samtidigt fast det känns vårt att tro men en gång tiden

Skulle samma jämförelse känts som för liten

När vi var universums absoluta center

Vår kärlek var konstant den var ju para siempre

Fast nu när jag står med det pissiga facit i hand

O fortfarande inte fattar varför visst är det tragiskt men sant

O man kan kalla det misär hur vi faller isär

Som molekyler i cern

Men när jag undrar hur vi hamnade här

Är det kanske grundlagens enda förbannade väg för…

Refräng

Precis som imperier

Måste gå under

Faller du och jag

Faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du o jag, du o jag

Vi kunde vinna mot hela världen

Men inte mot oss själva

Stod oberörda mitt i oroshärden

Och kände grundvalarna skälva

Peka finger åt de andra o skratta

Våra känslor kan ni aldrig fatta

De är alldeles för starka

Sånt högmod måste gudarna straffa…

Refräng

Precis som imperier

Måste gå under

Faller du och jag

Faller vi sönder

I våra minsta beståndsdelar

Du o jag, du o jag