Balladen om det angenäma livet - Peter Jöback

Jag sov ett tag, nu vaknar jag

Jag öpponar ögonen

Ser bara ljus, men staden brus

Det låter inte som om jag kom hem

Nu r¨r du dig, här bredvig mig

Och plötsligt minns jag allt som hänt

Kvällen i baren, taxin hit

Känslan av att jag faktiskt ville det

Och allt hänger ihop, jag lever och jag tror

På drömmen om det angenäma livet

Och aldrig blir det rätt och aldrig blir jag mätt

På drömmen om det angenäma livet

Jag sov sådär, nu står vi här

Jag tackar för igar

Du veckar snäll, men varje cell

Vill bara härifran och snart

Måste jag gå, du hör väl pa

Det ¨r inget fel på dig, men du

Ag kan inte sitta still och du

Jag ville dig inget illa, tror du mig

Och allt hänger ihop, jag lever och jag tror

På drömmen om det angenäma livet

Och aldrig blir det rätt och aldrig blir jag mätt

På drömmen om det angenäma livet

Och gatan luktar gott, dethänger kvar en doft av dig

Och kanske var det vi mpen jag har bara tid för mug

Jag måste få leva lite mer, Jag måste få se vad stan kan ge ikväll

Och allt hänger ihop, jag lever och jag tror

På drömmen om det angenäma livet

Och aldrig blir det rätt och aldrig blir jag mätt

På drömmen om det angenäma livet