Sveablotet - Månegarm

Ej följer vi, han som bröt vår lag

Och svek asar och hävd

Blodoffrets sed, skall hållas för vårt folk

Ett blot för svears väl

Inge, den kristne han fördrevs, och fram klev där en man

Som plägar folkets tro

Blod till offerträdets stam, och hästens delar slets

Ett blot för svears väl

Och lågorna stod i natten — gården brann

Ett flammande hov, vår tid är förbi

Och de skrin, från de som av elden famnats

Blev till sång, en helfärdens hymn, vår tid är förbi

Hämnd, ett illgärningsdåd fyllt av nid

Åter i Svetjud med sin hird

Död, för drotten som offret har lett

Bränn ned hans hall

(Bränn ned hans hall)

(Bränn ned hans hall)

(Bränn ned hans hall)

Ej, ett liv ur denna gården skall se

En gryningens ljus!

Bränn inne dess folk, och med dem dess tro

Sven som kom ut föll kort för svekfullt stål

(För svekfullt stål)

Och högt slog lågorna genom natten — gården brann

Ett flammande hov, vår tid är förbi

Och de skrin, från de som av elden famnats

Blev till sång, en helfärdens röst, vår tid är förbi

Aldrig mer, vårt folk ska följa seden

Förfäders rit från urgammal tid, den brinner i natt

Aldrig mer skall en konung nu följa de gamla

Aldrig mer ska svearnas blot ge liv till vårt folk

Aldrig mer