Grimborg - Falconer

Kämparna satt på höga fjäll

Hälsade varann så godan en kväll

Nog har det blivit dags att ta sig en viv?

Kämpen han slogs med den äran

Väl vet jag så väner en viv

Men friar du dit, det kostar ditt liv

Stallbroder käre vill du följa mig dit?

Kämpen han slogs med den äran

När dom kom fram till hennes gård

Funno dom en gärdsgård av järn och stål

På varje stör ett blodigt manshuvud satt

Kämpen han slogs med den äran

Grimborg han drog låsen ifrån

Gjorde sina fingrar mjuka och små

Kom, väna jungfru, och drar av mina skor

Kämpen han slogs med den äran

Så tog han jungfrun och försvann därifrån

Hem till modern bar stegen

Tänk visste han hon kungens dotter var?

Förrn var det dager och förrn var det ljus

Så var hovmännen framför hans hus

Grimborg han rider till konungens gård

Var är dom hovmän jag sände igår?

Tjänarna dina ligger slagna som får

Kämpen han slogs med den äran

Grimborg han svänger gångaren grå

Kungens alla hovmän under sig slå

Sedan han stryker sitt blodiga svärd

Kämpen han slogs med den äran

Vi ber dig Grimborg käre, stilla ditt svärd

Dottern vår är din önskan

Och henne skall du få, det är du värd

Grimborg drog hädan med dottern så blid

Och de levde sen stilla i frid