Ensamhetens andar - Stilla

Självvald den är, den ensamhet här önskas beskriva

Ifred vill den vara, och längtar alltid bort

Bort från dig och ditt

Aldrig fylld av avsky

Alltid fylld av kärlek

Till ensamheten

Till människan

Den ensliga vägen alla stundom vandrar

Ingen står beroende av andras ben

I tanken

I önskan

Till ensamheten, till människan

Frigjort är köttet och leder anden

Bort från kroppen

I samförstånd ett avsked aldrig delat

Med din verklighet